
L’EDITORIALE – DI RABACHÈN*
El signòr Carnevèl
Anche il Signòr Carnevale el s’è amm
alèd! Oh! Poca roba. S’intènd! Ma è mej stè riguardèt. Sicchè el m’ha dett che st’ann ann’i la fà, a gì in gìr pàr le strèd dla città. Pàr colpa de stà pandemia, ch’el diavlàcc i sla portassa via, l’ha da stè dentra t’un chesa a curès el malann. Anca parchè. Oh! El cmincia ad avè i sù bei ann! L’ha dett che pàr adess, le mascherèn, queli fatt pàr i grand e pàr i pcèn, an tle i’ha da cumprè sù Internèt o in cartoleria. No. No. E’mej che t’vaga drètt drètt in farmacia. Parchè stavolta l’en sà da metta sora i’och pàr mascherès, ma le serve sòl pàr tapès la bocca e anca el nès. E, oh! An tocca stè totti picichèdi! Ascolta! Stèd un tantinèn piò sparpajedi.
Sò, forza, che adess sà stè scupèrt, sè! Tòtti sti…sti… “bacini”, t’vedrà tra’n pò còm arturnerèm piò… carini. Insomma st’ann, cari fioj mia, bsogna fè lavrè de piò la fantasia. Dai! Prova a chiuda i’och par un istànt. Ech sòbit te casca adoss un fiòm de coriandòl e stelle filànt! Pò, se te stà bòn n’atre cuncèn, ecte na piova de caramèll e ciuculatèn. Ssssttt! Stà un pò in silenzi, se ti la fà. Sènt, sènt! Quest le i’è le risèd, i urle e i strèll de gioia e felicità. Ancora un pò. Sò. Strègn i’och sempre piò fort. Un pochino. Ed ech. Guarda. D’incànt tsi dventèd l’Uomo Ragno, Frozen, Harry Potter o…o…Arlecchino! Adess t’pò apri el sguard. E dì la verità un pò de Carnevèl an se respira già? Sé. Sé. Al sò anca me che dal viv è totta n’atra festa, ma prèma o pò ha da passè stà tempesta. E allora, allora! Quant è vera che a me chièm Rabachèn, a girò a chiapè el signòr Carnevèl a chesa sua e passand anca pàr Fèn a farèm un spettacòl, na baldoria, un vegliòn che a Pesre i sl’avrà d’arcurdè còm na spèc d’esplosiòn! De gioia e d’allegria, cò t’và a pensè. Pàr adess, dàm retta. Và bèn acsè!
* Maschera tradizionale di Pesaro